Att kunna småmåla utan att det märks........

Först måste jag kanske förklara uttrycker "småmåla".
Det är väldigt enkelt, man målar inte alls, det ser bara ut som att man gör det, men ingen utom jag själv vet det, enkelt va!

Det kan se ut så här i min átelje.

Jag sätter upp en duk, drar några penseldrag i valfri färg, hursomhelst liksom ingen plan, ingen form.
Sen sätter jag mig och lyssnar på P4, Tomas Döjtkens "dans i afton", röker en blå Blend dricker ett glas vin och drömmer mig bort någonstans, ja egentligen varsomhelst, in i framtiden eller till det förflutna.
Fantiserar vilt, pratar med mig själv, kommer på fiffiga lösningar på livets gåtor, sjunger högt för mig själv, ligger på rygg och blåser rökringar mot taket som jag räknar och försöker slå ett personligt rekord.
Ja, man kan göra listan hur lång som helst, det är bara fantasin som sätter p. för det man kan göra när man "småmålar".

Det knackar på dörren..................

Varför i hela friden kan man inte få arbetsro på det här gudsförgätna stället, ser ni inte att jag håller på att utveckla en bild, eller är ni helt tappad bakom vagnen ??
- Man stör inte en konstnär mitt i ett kritiskt skede, jag höll precis på att fånga en tanke när du, helt okänsligt knackar på dörren,och öser ut dina trivala funderingar, idiot!

Men om man skall granska sanningen med lupp så kunde jag faktiskt stormåla och behövde 5 minuter för att vara helt klar med min fundering och då är det förödande att knacka okänsligt på dörren!


Kontentan av det hela - knacka aldrig på en konstnärs dörr om den är låst!

Hon kan faktiskt "stormåla" vem vet??

rapport från bkpoggats -  vet inte hur länge hon skall småmåla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0